Dop

I söndags var det en historisk dag (igen). Vi hade dop för första gången i Tjugofyrakyrkan. 30 personer hängde med till Lida för att vara med när Anneli döptes i sjön där. För några var det första gången de var med om ett dop, för andra var det första gången de var med om det utomhus och inte i en dopbassäng i en kyrka. Eller dopgrav som det ibland kallas. Ett ord som ju inte låter så upplyftande, men som på ett sätt beskriver vad dopet handlar om.

När en människa blir döpt är det nämligen slutet på något gammalt och början på något nytt. Man lämnar livet utan Gud bakom sig och begravs under vattnet för att i nästa ögonblick komma upp ur vattnet och uppstå till ett nytt liv tillsammans med Jesus. Det finns en härlig symbolik i detta men dopet är så mycket mer än en symbol. Bibeln berättar att det sker en förvandling på vår insida när vi överlämnar oss till Gud på det här sättet.

Vi kommer att ha MÅNGA dop i Tjugofyrakyrkan, vi har inte ens startat kyrkan än, men det här var det första och var därför historiskt. Jag är sjukt glad och peppad inför resten av sommaren!

/Nicklas